Förtätning

DN hade i helgen en special om byggprojekten i Liljeholmen, Hjorthagen och Hammarby Sjöstad, som ska resultera i repsepktive 6500, 3000 och 4900 nya lägenheter. Det är positivt att man utnyttjar vattennära och centralt läge , samt -- särskilt i Hjorthagen och Loudden -- förtätar befintlig byggnation. Bortsett från problemen med mögel är även exploateringen av Hammarby Sjöstad nyttig, speciell den nära Hammarby kanal på södra sidan (i anslutning till Mårtensdals station), där miljön med tomma lagerlokaler skapar otrygg stämning för de som rör sig i området idag. (Wiki om Sjöstad.)

Sbn hade redan i sin Lägesrapport 2000 med en del om Loudden. Arken arkitekter gjorde i samma veva en skiss över potentialen i området. Sbk gav för ett år sen ut ett programplaneringsförslag, men man har därefter stött på vissa problem vid planeringen, främst vad gäller miljö och transport i anslutning till hamnen. Nu verkar det dock vara på gång för byggstart 2006 och inflyttning 2008 (Stockholms stads sida). Denna presentation om Loudden/Frihamnen från institutionen för landskapsplanering vid SLU ger också en bra upplagd överblick av möjligheterna.

I Liljeholmnen har en del skett de senaste åren. Tunnelbanestationen har byggts över och täckts med bostäder och butiker och man har byggt en ny bussterminal. Tvärbanan stannar vid tre hållplatser i Liljeholmen; Årstadal, Liljeholmen och Trekanten. Bostäder planeras till tidigare industiområde i Liljeholmskajen (se JM, ÅWL arkitekter). Sbk skriver om det här.

Alla tre områdena är bra exempel på hur nya bostäder och områdesutveckling kan åstadkommas genom förtätning av bebyggelse i eller nära innerstan.

Citybanan

En av lokaltidningarna i Stockholm hade i veckan en längre artikel om den projekterade Citybanan. I korthet kommer Citybanan utgöra en ny spårdragning från Södra station förbi City (nya uppgångar i korsningen Kungsgatan/Drottninggatan, Nils Ferlins torg och vid nuvarande Centralstation vid Vasagatan), under stora delar av Norrmalm med ny station vid Odenplan (se tidigare inlägg om planerna för utbyggnad av Stadsbiblioteket) med uppgångar vid Vanadisplan och Odenplan, och vidare ut mot Tomteboda.

Tyvärr tar artikeln nästan bara upp negativa aspekter (buller, försämrad trafikframkomlighet, långsammara spårtrafik, avgasutsläpp mm.). Grundperspektivet -- att sådana effekter, av övergående natur, är ett måste då nybyggen sker, speciellt av denna storlek -- verkar ha undgått artikelförfattaren. Påverkan på bostadsbyggandet -- byggeffekten i synnerhet -- kommer inte heller påverkas nämnvärt om bostadsmarknaden ser ut som den gör idag, menar professorn i byggnads- och fastighetsekonomi vid KTH Stellan Lundström. Dock planeras ju redan byggande i Norra stationsområdet redan. Med en t-baneuppgång i området -- kombinerat med en uppgång för Citybanan vid Vanadisplan -- skulle det, som jag skrivit tidigare, kunna innebära positiva effekter med ökad genomströmning i området.

Den tidsplan som preliminärt satts upp för Citybanan ser ut så här:

• 2006: Tillfartstunnlar och etableringsytor byggs, betongtunnel i Riddarfjärden påbörjas mm.


• 2007-2009: Sprängarbeten för stationer, stationsbyggnad.


• 2008-2010: Stationsbyggnad.


• 2010-2011: Järnvägstekniska arbeten.


• 2011: Driftstart.

På tisdagen skrev DN om problemen med finansieringen av bygget. Folkpartiet menar att staten borde stå för större del av kostnaden för bygget, eftersom Stockholms läns landstings ekonomi redan i dagsläget är tröttkörd. (SLL:s finansieringsplan.)

En informativ publikation från Banverket, från juni 2003.

Gallerisera

Det går bra för galleriorna i Stockholm. I förra veckan rapporterade DN att det går speciellt bra för Kista galleria. De skriver bl.a. att "[t]renden under 2004 har varit att ett stort centrum slår ett litet och att de som bygger ut mest ökar sin omsättning snabbast".

Tidigare i år öppnade Gallerian på Hamngatan upp sin nya exponeringshörna, angränsande till Kulturhuset. Ombyggnaden har också lett till en uppfräschning av Sergelgången, nya entrémöjligheter från t-baneplan och en sammankoppling med NK:s t-baneplan, samt att huvudentrén blivit större och öppnare.

I augusti 2002 öppnade Västermalmsgallerian, belägen under korsningen Fleminggatan/S:t Eriksgatan i kvarteret Trossen, i direkt anslutning till Fridhemsplans t-bana. V-gallerians affärer har varje dag omkring 20-30 000 besökare (mer statistik här), och byggandet handhades av Tyréns, på beställning av AB Familjebostäder. Jag minns själv hur området såg ut innan gallerian byggdes - mörkt, smutsigt, nedgånget, osäkert, tillhåll för många narkomaner och uteliggare, och allmänt otillgängligt. Det gick under öknamnet "lilla plattan" och var ett bra exempel på dåligt utnyttjad yta i inenrstaden. Ombyggnaden, som på samma sätt som i Skärholmens galleria innebar en social uppgradering genom att butiker flyttade in, större folkgenomströmning, upplysning, positiva kringeffekter mm., har också lett till att de utstötta flyttat från området. Vart dessa tagit vägen är inte helt utrett, men i samband med ombyggnaden genomförde Stadsmissionen ett rensningsprojekt för att hjälpa utstötta människor som levde på och runt "lilla plattan". Här är en bra projektsida om V-gallerian, med ljud- och videoklipp.

Generellt är "gallerisering" en positiv förändring. De hjälper till att skapa lokala centra -- såväl i innerstad som i förort -- och bringar näringsliv och företagsamhet, och därigenom arbetstillfällen och vitalitet, till tidigare o- eller dåligt utnyttjade områden. Platser i innerstan som har potential för gallerisering är t.ex. det nya Odenplan (en intäckt modell vid uppgången för t-banan och Citybanan, likt den vid Södra station, över den tomma torgliknande lösning Odenplan har nu) och det nybyggda Slussen (i anslutning till den befintliga Slussengallerian).

Bygga på höjden

Ett led i fönyelsen och utökningen av Stockholms bostadsbestånd som skulle vara positivt vore att satsa på byggande på höjden. Det finns flera som delar den åsikten, t.ex. KDU Stockholms län, miljöpartiet, s på Kungsholmen, MUF och inte minst mitt eget ungdomsförbund.

Arne Höök tyckte till om höjdbyggande (och annat) i Aftonbladet 1999. Denna intressanta artikel tar upp höjdbyggande (kombinerat med två andra bra åtgärder, nämligen att ta en del av grönområdena i anspråk och utnyttja glesbebyggda befintliga bostadsområden i innerstan) som en möjlighet för en mer vital bostadsexpansion i Stockholm.

Höjdbyggande är bra av flera skäl. Förutom de uppenbara -- effektivt utnyttjande av innerstadsyta, modernisering av bostäder, förnyelse av stadsbilden -- finns det även symboliska värden. Travelnet menar att höjdbygge representerar framtidstro och optimism, vilket också syns om man tittar på vilka städer som tydligt satsat på höjdbyggande -- asiatiska tillväxtstäder (Shanghai, Taipei, Hongkong, Bangkok, Singapore) och amerikanska städer (New York, Chicago), där stadsbilden nästan helt domineras av skyskrapor. Nu har ju inte Sverige och Stockholm de demografiska förhållanden som tätbefolkade städer i USA eller Thailand har, och en skyline i Stockholm är troligen inte nära förestående; dock kvarstår faktum, att höga byggnader symboliserar urbanisering, tillväxt, utveckling och framtidsoptimism i städer -- något som verkar saknas i Stockholm för tillfället.